När Mårten Holmstedt 1861 tillträdde som brukspatron började han planera för att modernisera Jäders bruk. Planerna framskred snabbt och 1863 togs det fram ritningar över en ny modernare och mer tidsenlig smedja. Från dessa ritningar, som idag finns på Landsarkivet i Uppsala, har vi sammanställt en ”planritning” över hur den nya smedjan kom att inredas när den 1864 stod färdig. För att bereda plats för den nya smedjan rev man alla de gamla smedjorna från 1700-talet. I och med byggnationen upphörde helt den gamla smidesperioden med anor från mitten av 1500-talet.
På ett foto från 1869 ser man den nya smedjan med ett stickspår från järnvägsstationen i förgrunden.
Smedjan inrymde vid den här tiden en Manufaktursmedja och en Lancashire-smedja.
Manufaktursmedjan i förgrunden bestod av flera härdar och tillhörande tre manufakturhammare.
Lancashiresmedjan för tillverkning av ämnesjärn/stångjärn är byggnadsdelen med den vita skorstenen i bakgrunden, den inrymde två härdar, två ämneshammare (räckhammare) samt blåsmaskin.
Den nya smedjan som helt drevs av vattenkraft var nu mer som en industri där det för den tiden arbetades rationellt med axlar, växlar, remskivor med flatremmar som gjorde arbetet något lättare för smeder och drängar. Arbetet var dock mycket hårt, smutsigt och ohälsosamt och dåtidens säkerhetstänk var inte så långt framskridet vilket innebar att det också hände många olyckor och brandtillbud.
Från 1864 fram till 1889 drevs smedjan av ägaren till Jäders bruk, Mårten Holmstedt.
Under 1800-talets slut blev svåra tider för många järnbruk i Sverige och för att råda bot på detta för Jäders bruks del så inledde Mårten Holmstedt ett vidlyftigt samarbete med en bergsingenjör vid Jernkontoret, Erik Gustafsson Odelstierna som hade fattat intresse för en ny metod med basisk infodring i martinugn.
I syfte att utvärdera och sprida information om det nya förfaringssättet fick han arrendera Jäders bruk och då utökades smedjan med en basisk martinugn samt gjuteri i smedjan. Odelstierna ansåg att den basiska metoden skulle kunna uttränga den sura processen även för kvalitetsstål.
Försöken blev dock kostsamma, och även om ny kunskap av betydelse erhölls kunde de ej bekräfta den basiska metodens överlägsenhet.
Arrendekontraktet med Jäders bruk var ett 5-årigt arrende som tecknades 1889. Som ett minne från den tiden står fortfarande den byggnad som kallas Verkstaden, och som i dag inrymmer Jäders bruks Vänner.
Samarbetet med Odelstierna slog emellertid inte så väl ut troligen beroende på ogynnsamma konjunkturer och i april 1892 försatte Odelstierna på egen begäran sig i konkurs. Trots att konkursen bara berörde Odelstierna personligen så kom den att kosta Mårten Holmstedt pengar i de investeringar som han gjort i viss ombyggnad av smedjan, och det sägs att det rörde sig om 200.000 kronor i dåtidens penningvärde. Holmstedt lär ha blivit alldeles nedbruten av det ödesdigra resultatet. Enligt vissa uppgifter så var det hans hustru Constance Bergenstråles moster, fröken Hilma von Platen, som betalade den uppkomna förlusten.
Konkursen kom naturligtvis att påverka många av brukets 30-tal järnverksarbetare som då arbetade i smedjan, varav en stor del hade familjer. I kyrkoböckerna kan man klart se effekterna av konkursen genom att det är många som flyttar från bruket i slutet av året 1892.
Efter konkursen1892 fortsatte bruksägaren smidesverksamheten i mindre skala för att senare utarrendera smedjan eller delar av smedjan.
Här kan du se vilka som arrenderade smidesverksamheten från 1894 fram till nedläggningen 1936.
Arbetet i smedjan leddes och drevs under ett antal år av en verkmästare som var driftansvarig och rapporterade direkt till ägarna.
Verkmästare under perioden 1869 till 1892.
Verkmästare under perioden 1899 till 1927.
Smedjan genomgick under årens lopp ombyggnationer i takt med produktions- och infrastrukturförändringar, som till exempel införandet av ångmaskin för drivning av hammare. Även elektricitetens införande på Jäders holme år 1914 torde ha påverkat drivningen av smedjans maskiner.
Foto från 1930 visar smedjan där man i förgrunden ser dammbron med rälsen för stickspåret.
Bild från Västmanlands läns museum.Smedjan revs någon gång på 1960-talet.
Bilder från rivningen
Några foton hämtade från Arboga museums bildarkiv visar smeder vid Jäders bruk.
Ett foto från 1880-talet.
Några av personerna anges som identifierade:
1 Manufaktursmeden Karl Jansson.
2 Klensmeden Oskar Fagerström som också arbetade i gårdssmedjan.
4 Yxsmeden August Anton Groth.
5 Manufaktursmeden Johan Gottlieb Wieveg
9 Räckarsmeden Arvid Broström. Han kom senare att arrendera smedjan.
14 Manufaktursmeden Nordström
Ett foto från omkring 1910
Några av personerna är identifierade:
1 Smältare Viktor Emanuel Jernberg
4 Smed Karl Oskar Broberg
5 Smältsmed Karl Hjalmar Broberg
8 Fabrikör Arvid Broström
10 Persson
12 Verkstadsarbetare Olle Kropp
13 Smed och ånghammarreglerare Karl Karlström
14 Smedsarbetare Ernst Karlström
16 Frans Persson
17 Gårdssmeden Oskar Fagerström
Ett foto från 1918 visar några smeder som arbetade i Jäders bruks smedja.
(fotot är digitalt färglagt av Ari Kajstrand från ett svartvitt originalfoto)
Personerna på fotografiet är identifierade utifrån texten på en skriven lapp som hittades fastklistrad på baksidan av fotot.
Personuppgifterna är sedan avstämda mot kyrkoböckerna.
1 Ernst Henning Ramström (smältarsmed).
2 Fritiof Kropp (smältarsmed).
3 Karl Stålberg (smältarsmed).
4 Oskar Bergström (smältarsmed).
5 Lindström.
6 David Henning Örman (smältarsmed).
6a Rut Elsa Örman (dotter till David Henning Örman)
6b Hans Örman (son till David Henning Örman)
7 Karl Oskar Broberg (smed).
8 Viktor Jernberg (smältarsmed).
9 Ung pojke vid namn Ture (efternamn okänt).
10 Ung pojke med okänt namn.
11 Karl Reinhold Andersson (smed). Han lär ha tillverkat mungigor.
12 Vidar Marino Broström född 1915. Han är son till smältarsmeden Gustav Mautitz Broström.
(Gustav Mauritz saknas på bilden. Han kom med sin familj till Jäder i november 1917).
Vi har med hjälp av källmaterialet från kyrkoböckernas husförhörslängder sammanställt uppgifter om den personal som arbetade i järnbruket (smedjan och verkstaden) under åren 1865 – 1935.
Kicka här så får du information om de personer som arbetat vid Jäders järnbruk.