Jäders bruk var ägare till många torp och mindre gårdar  i grannskapet runt Jäder. Där fick de som arbetade åt Jäders bruk sin boning som torpare eller statare. En del av torpen var skogstorp d.v.s. de som hade sin boning där arbetade med Jäders bruks skogar. Andra torp eller mindre gårdar inhyste de som arbetade i brukets jordbruk och de är i kyrkoböckerna benämnde statare.

Statarsystemet som hade sin upprinnelse i mitten av 1700-talet fanns även på Jäder bruks jordbruksdel och då framför allt på 1800-talet fram till 1930-talet. Statarsystemet upphörde helt i Sverige 1944. Statarfamiljerna fick en naturalön, en stat, ofta av undermåligt slag. Man fick också en blygsam kontantersättning. Några rättigheter hade man knappast som statare. Samhället fungerade på den tiden så att den besuttne hade rätten på sin sida, den medellöse var också rättslös. Statarens närmaste ”makthavare” var gårdens rättare, som i sin tur tog order från bruksägaren och man arbetade sex dagar i veckan. I statarfamiljen måste alla arbeta – män, kvinnor och barn. Stataren förutsattes ha en hustru som skötte mjölkningen två gånger dagligen (detta mjölkningstvång kom att kallas ”den vita piskan”). I ett sent skede av statartiden uppnådde man den förbättringen att kvinnan inte var tvungen att mjölka om hon inte själv skrivit på ett kontrakt om det. Förutom mjölkningen skötte statarhustrun förstås även om matlagning, tvätt, städning och annat praktiskt i statarstugan. I de oftast undermåliga bostäderna försökte kvinnorna ändå hålla efter smutsen så gott det gick – sin värdighet ville man ha fast man var längst ner på samhällsstegen. Barnaskaran var oftast stor, och mödrarna förunnades inte någon längre vila efter en barnafödsel – helst skulle de vara tillbaka i jobb dagen därpå och allra senast inom en vecka. Någon semester hade man förstås inte. Statarens enda möjlighet att påverka sitt liv var i den så kallade ”friveckan” eller ”slankveckan” mellan 24 oktober och 1 november. Då kunde de nämligen säga upp sig för att flytta till en annan gård.

Vi återger här en berättelse om torp- och statarfamiljen Karl August Persson och hans hustru, som hela sin livstid kom att arbeta åt Jäders bruk. Underlaget till berättelsen är hämtade ur information i Kyrkoböckerna och från nutida ättlingar.

Karl August Persson föddes 25 mars 1842 i torpet Högsäter i Götlunda socken och var son till torparen Per Jakobsson och hustru Maja Greta Persdotter. Torpet Högsäter (Häggsäter) tillhörde Jäders bruk.

Precis som många andra söner på den tiden började Karl August tjäna som dräng och när han blev 17 år så började han som dräng på olika gårdar i Götlunda socken.
År 1870 blev han torpare på en litet torp i närheten av Torpstång i Götlunda socken. Där träffade han en piga Anna Sofia Persdotter som arbetade på Torpstångs gård och de båda gifter sig 26 december 1871. Vid giftermålet var Anna Sofia havande med deras första barn Anna Amalia.
Familjen kom att bo i torpet vid Torpstång från 1871 till 1880 och under den tiden så fick de fem barn, fyra döttrar och en son.
I mars 1880 flyttar familjen till Halvardsbäcken, tidigare känt under namnet Halvardstorp, som på den tiden var ett torp tillhörande Jäders bruk. Där kom familjen att tjäna som torpare och de fick arbeta i skogen och då troligen med att bereda timmer till kolmilorna som fanns i ett stort antal i skogarna runt torpet. Efter färdig kolning kördes kolet till smedjorna på Jäders bruk. Transporten skedde på sommaren med kärror och på vintern med släde.
Familjen blir kvar fram till januari 1883 då de flyttar till Jäders bruk som statare. När flyttlasset gick så var Anna Sofia havande i 7:e månaden med parets 6:e barn.

När de anlände till Jäder så fick de ett boende i torpet Jäders by No 1, som låg knappt en kilometer norr om Jäders bruk Herrgård.
Det torpet hade anor ända från slutet av 1600-talet och ägdes sedan 1877 av Jäders bruk och användes som boende för de statare och jordbruksarbetare som arbetade åt bruket.
Torpet innehöll en liten hall med ett kök och ett rum.
Vid ankomsten bestod familjen Persson av Karl August och hans hustru Anna Sofia och deras 5 barn och under sin tid vid bruket kom familjen att utökas med ytterligare fyra barn, två söner och två döttrar. Trots att livet säkert inte var så lätt för statarfamiljen så kom samtliga barnen att uppnå vuxen ålder.

I det lilla torpet fick hela familjen samsas om utrymmet och som mest bodde där samtidigt 8 familjemedlemmar eftersom de äldsta barnen kom att flytta hemifrån efter det att de uppnått 16 års ålder.
Döttrarna blev pigor på närliggande gårdar och sönerna fick ta tjänst som drängar eller lärlingar.
Arbetet som statare innebar att man fick arbeta med allt vad som till jordbruket hör och det var säkert hårt och slitsamt för kroppen vilket gjorde att Karl Persson på slutet av sin levnad fick arbeta som brandvakt vid bruket.
Hustrun Anna Sofia arbetade också åt bruket och troligen med att mjölka korna ett par gånger om dagen utöver de sysslor hon hade att sköta matlagning, tvätt, städning och annat praktiskt i deras torp.
Även barnen fick hjälpa till för att klara brödfödan.

Familjen Persson kom att arbeta åt Jäders bruk och dess jordbruksdel som på den tiden var stadd i omdaning och tillväxt. Brukets smedjor blev i början på 1900-talet utarrenderade och istället utvecklades jordbruksdelen i och med att man rev de gamla ladugårdsbyggnaderna och uppförde nya mer ändamålsenliga byggnader såsom ladugård och mejeri.

1883 rev den dåvarande ägaren Mårten Holmstedt den gamla herrgårdsbyggnaden från 1675 och byggde istället en nu byggnad på samma plats, som stod klar 1884. I herrgårdsbyggnaden huserade brukets ägarfamilj med allt sitt tjänstefolk.

Hur förhållandet var mellan bruksdisponentens eller brukspatronens familj och brukets statare kan man bara gissa men de berättelser från 1800-talet som framkommit från olika håll pekar på att det var ett strikt patriarkaliskt förhållande där statarna nog ofta fick stå med mössan i hand och buga inför överheten.

Karl August dör den 10 juni 1912 och hans änka Anna Sofia blir kvar vid torpet Jäders by No 1 fram till 1927 då hon flyttar till Jäders gård. Hon dör den 7 augusti 1937.
Både Karl August och hans hustru Anna Sofia blev begravda på kyrkogården vid Emaus.

Ett fotografi från c:a 1926 där man ser Anna Sofia Persdotter tillsammans med två av sina söner Karl Johan Otto t.v. och August Leander t.h.
Bilden är tagen på östra gaveln av torpet Jäders by No 1 året innan Anna Sofia flyttar till Jäders gård.

De äldsta av familjen Perssons barn kom att gå i Jäders skola, som vid den tiden låg i den östra delen av det hus som vi idag kallar Missionshus. Den yngste av barnen, sonen Erik, fick säkert gå i skolan i det då nybyggda skolhuset efter Ramstigen och för att komma till skolan passera den bro, Fäbron, som då fanns uppförd över Arbogaån.
Skolgången varade inte så länge för när barnen uppnådde 15 års ålder så var det ofta dags att lämna hemmet för att tjäna som drängar, lärlingar eller pigor.

Vad hände med barnen i familjen Persson (som får efternamnet Karlsson)

1    Dotter Anna Amalia Karlsson    född 1872-03-05    död 1962-03-05
Hon flyttar från hemmet 1889, när hon är 19 år och blir piga på Herrgården, och där blir hon kvar fram till november 1902 då hon gifter sig med mjölnardrängen Gustav Valfrid Lindgren från Frötuna kvarn i Götlunda socken, och de bosätter sig där. Paret får en dotter.
År 1936 dör Gustav Valfrid och då flyttar Anna Amalia med dottern till Arboga stad och där kommer hon att bosätta sig på Prästgatan 11. På samma adress bor också systern Gerda Fausta. Anna Amalia blir kvar i Arboga fram till sin död.
    Barn
        Anna Eleonora            född 1903  

2    Dotter Elin Wilhelmina Karlsson    född 1873-05-26     död  1963-02-16
Hon flyttar från hemmet 1889, när hon är 17 år och blir piga vid gården Godby No 1. Hon flyttar sedan 1893 till Jäders gård som piga. 1896 flyttar hon så in till Arboga stad där hon 1899 gifter sig med glasblåsaren Arvid Georg Engstrand.

De kommer sedan att bli kvar i Arboga och får där fyra barn, varav en dotter dör i späd ålder av tuberkulos.
Elin Wilhelmina och Arvid Georg bor i slutet av sin levnad på Kapellgatan i Arboga.
    Barn
        Karin Wilhelmina         född 1900    död 1901 i tuberkulos
        Minnie Sofia                  född 1901
        Maggie Wilhelmina     född 1903
        Martin Georg                född 1906   

3    Son Karl Johan Otto Karlsson     född 1874-12-27        död 1954-12-02
Han börjar som smedslärling vid smedjan i Jäders bruk 1889 och flyttar 1891 till Eskilstuna där han blir kvar som smed i två år.
I november 1893 flyttar han till Viby i Arboga landsförsamling och där tar han värvning som husar vid livregementet och bor i husartorpet No 11 i Viby.
Under sin tid som husar antar han soldatnamnet Winroth som efternamn.
I augusti 1898 begär han avsked från regementet och flyttar till Göteborg. 

Där kommer han sedermera att öppna en egen verksamhet som smed med speciell inriktning på hovslageri, vilket på den här tiden var ett lönande yrke med tanke på alla hästekipage som fanns i Göteborg. Han gifter sig 1891 med Anna Melin och paret får 3 barn, två döttrar och en son. Anna Melin dör 1909 i tuberkulos och ett år senare dör även sonen i samma sjukdom.
Karl Johan Otto gifter om sig 26 december 1910 med Selma Andersdotter och vigseln gjordes som ett dubbelbröllop tillsammans med brodern August Leander och hans hustru Anna Karlsdotter.
Karl Johan Otto och Selma får sedan 3 barn tillsammans, två döttrar och en son.

Karl Johan Otto titulerar sig så småningom smedmästare och drev eget företag i smidesbranschen.
Både Karl Johan Otto och hustrun Selma blir sedan kvar i Göteborg fram till deras död.
   Barn i 1:a äktenskapet
       Elvira Aurora Margareta            född 1901
       Märta Anna Carolina                  född 1902
       Carl Gustaf Erik                           född 1904    död 1910 i tuberkulos

   Barn i 2:a äktenskapet
        Rut Karin Birgit                        född 1911
        Nils Olof Herbert                     född 1913
        Marianne Solvig Eleonora     född 1924

4    Dotter Gerda Fausta Karlsson    född 1876-09-21    död 1962-08-12
När hon blir 18 år så flyttar hon från hemmet 1894 till Mariedal i Arboga stad. Där blir hon med barn och föder 1895 sin oäkta son Gustav Ivar.
Hon arbetar som piga i Arboga stad fram till 1900 då hon flyttar till Sala. Vid flytten dit blir hennes son kvar hos sin mormor och morfar i Jäders by No 1.
Gerda Fausta kommer sedan tillbaka till Arboga stad 1902 där hon kommer att arbeta som piga och kokerska i olika hushåll. Hon tjänstgör från 1902 till 1910 hos Hilma von Platen (syster till Jäders bruks ägare Constance Bergenstråle) och från 1910 till 1911 hos stadsläkaren Wettergren.
Från 1936 så bor Gerda Fausta på samma adress som sin äldre syster Anna Amalia, fram till sin död. Hon förblir ogift.
    Barn (med okänd fader)
        Gustav Ivar            född 1895

5    Dottern Augusta Paulina Karlsson   född 1880-02-06    död 1962-03-28
Hon  flyttar från hemmet 1901, när hon är 21 år och blir piga på Jäders gård.
Hon träffar 1904 kvarnarbetaren Karl Konrad Andersson vid Höjens kvarn och blir med barn och flyttar då tillbaka till sin mor och far vid Jäders by No 1, där föder hon en son före äktenskapet med sin trolovade man Karl Konrad.
År 1905 gifter hon sig med Karl Konrad och familjen bosätter sig vid Höjens kvarn. Där får de 1906 ytterligare en dotter Margit Augusta. Samma år flyttar familjen till Grythyttan i Örebro län. Där utökas familjen 1908 med ytterligare en son. År 1912 dör dottern Margit Augusta endast 6 år gammal i polio.

Familjen flyttar 1914 till Lindesberg där Augusta och hennes man Karl Konrad sedan blir kvar fram till deras död.
    Barn
        Karl Tore                född 1904
        Margit Augusta     född 1906        död 1912 i polio
        Nils Harry              född 1908

6    Son August Leander Karlsson     född 1883-02-27    död 1962-06-17
Han börjar som trädgårdsdräng vid Jäders bruk år 1900 och blir kvar där fram till 1904 då han flyttar till Oppboga utanför Fellingsbro. Där arbetar han vid Oppboga Träslip i två år för att sedan flytta till Örebro. Mellan åren 1907 till 1908 är han i Kils församling i Örebro län och ett år senare är han noterad som dräng vid Hallsbergs gästgiveri innan han samma år flyttar till Göteborg.
I Göteborg träffar han sin blivande hustru Anna Karlsdotter och de gifter sig 26 december 1910 i ett dubbelbröllop tillsammans med brodern Carl Johan Otto och hans hustru Selma Andersdotter. 

August Leander och Anna kommer att få två barn, en son och en dotter.
Under sin tid i Göteborg arbetar August Leander som kvarnarbetare under 20 år för att så småningom bli droskägare. I början på 1940-talet tar han sitt nya efternamn Meldin. Några år efter hustruns död 1951 arbetar han som portvakt.
Han bli kvar i Göteborg till sin död.
    Barn
        Ingrid Linnea                 född 1911
        Sven Inge Valter            född 1914

7    Dotter Eva Matilda Karlsson        född 1887-12-24    död 1946-07-06
Hon bor kvar hemma hos sin mor ända fram till moderns död 1937.
Eva Matilda blir då kvar på Jäders gård där hon är noterad som person utan yrke.
Sin sista tid tillbringar hon på Arboga landsförsamlings ålderdomshem fram till sin död. Hon förblir ogift.

8     Dotter Märta Sofia Karlsson        född 1891-02-12        död 1917-12-13
Hon flyttar från hemmet 1908 och blir piga i Arboga stad under två år.
Hon återvänder till sin mor och far 1910 för att ett år senare flytta till Göteborg, kanske ditlockad av sina två bröder.

I Göteborg arbetar hon som tjänarinna (piga) i olika hushåll, och hon förblir ogift. Hon dör i tuberkulos 26 år gammal.

9    Son Erik Karlsson            född 1899-10-04    död 1985-03-21
Han flyttar från hemmet 1923 till Frötuna kvarn och arbetar där som mjölnardräng. Han blir kvar vid Frötuna fram till 1927 då han flyttar till Hällby kvarn i Säterbo socken. Där träffar han pigan Anna Kristina Engberg och de gifter sig 1928. Under tiden vid Hällby kvarn får de två döttrar. Familjen flyttar sedan 1933 till Öja socken i Södermanland och där arbetar Erik som mjölnare vid Alnäs kvarn fram till ungefär 1940 för att därefter bli kvarnägare vid Stora Sundby.  Erik och Anna Kristina blir kvar vid Stora Sundby fram till deras död.
   Barn
       Ulla Sofia                född 1928-11-03
       Inga Kristina          född 1933-02-18