Här återges personliga minnen från Jäders skola berättade av äldre personer som haft anknytning till Jäder och Jäders bruk.
Arne Gustavsson
Arne bodde i arbetarbostaden Slottet från födseln 1937 fram till 1939, då de flyttade till Solhem där mamman så småningom hade om posten. Pappa var lastbilschaufför.
Arne gick i Jäders skola. Dit gick man, cyklade eller åkte skidor. Man gick över spången (fäbron) som ofta spolades bort av vårfloden och då fick man gå den långa vägen över dammbroarna vid Garpströmmen. Han gick 6 år (1944 till 1950) i Jäder skola för att sedan börja i Arboga realskola.
På rasterna lekte man brännboll. Det fanns en bäck bakom vedbodarna och där var barnen också och lekte. I bäcken lade man ofta det medhavda hårda brödet i blöt innan man åt det på frukostrasten.
Det var många barn i trakterna runt Jäder som gick i Jäders skola, de som kom längst ifrån var från Banvaktstugan vid Emaus och från Stenebergstorp.
Under andra världskriget fanns det finska barn i Jäders skola. Det bodde bl.a. en finsk familj i en liten stuga bakom Solhem, och de hade en flicka som var ett par år äldre än Arne. Det kom också många ensamma krigsbarn från Finland.
Bernt Smeds
Bernt kom till Jäders By som 10-åring tillsammans med sina föräldrar 1947.
Han fick då börja i årskurs 3 vid Jäders skola och blev kvar där fram t.o.m årskurs 6.
I skolan var det ett 20-tal elever fördelade på sex klasser. Lärare var Karl Andersson. Denne lärare var bra på att berätta för barnen om Jäders historia. Han var också intresserad av Gustav Fröding så eleverna läste faktiskt mycket dikter. Bernt trivdes i skolan.
På vintern åkte man skidor över ån till skolan, det var väldigt kalla vintrar.
På rasterna lekte man något som hette rövare och bönder. Man spelade också brännboll. Klasskompisen Sven Thoren var den som slog bollen längst i brännboll.
Inga Söderholm (född Nilsson)
Inga kom till Jäders bruk som 2-åring 1937 och då bodde familjen i Tegeltorpet utefter Ramstigen intill Skansen på Jäders Holme. Hennes pappa jobbade vid Jäders Bruks gård som jordbruksarbetare, körde i skogen på vintern med timmer till sågen.
Inga började 1942 i en s.k. B2-form, småskolan klass 1-2, storskolan klass 3-6. Hon slutade skolan 1948.
Hon fick alltså nära till skolan till skillnad från barn som kom från torpen runt omkring och barnen från Norra Godby. Hon minns att det var 5 st. småskoleelever när hon började. När hon slutade i 6:an så var de bara 4 elever i den årsklassen.
Det var många lärarvikarier under hennes skoltid. Skolan hade två klassrum, ett rum för småskoleeleverna och ett rum för storskoleeleverna. Rummen hade i alla fall separata ingångar.
På rasterna lekte man: Svarte man, brännboll, spela kula, hoppa rep, kasta boll.
Gymnastik hade man i gymnastiksalen.
Det fanns inga skolmåltider utan Inga hade med sig egen mat. En flaska kall mjölk och smörgåsar.
Skolan vämdes upp med vedeldning i kaminer. Eldningen och vedbärning sköttes av en städerska. Om det var riktigt kallt ute så hade Inga med sig ett fårskinn att sitta på.
Flickorna hade syslöjd och pojkarna hade träslöjd. Syslöjden leddes av småskollärarinnan och träslöjden av storskolläraren.
Barnen som efter avslutad skoltid i Jäder, ville studera vidare fick göra det i Samrealskolan i Arboga.
En gång i månaden fick barnen besöka badhuset i Arboga. Ibland cyklade man in, ibland gick man och vid andra tillfällen så åkte man taxi.
Man hade skurlov under en vecka varje år. Då skulle skolan rengöras.
Karin Johansson
Karin Johansson har aldrig arbetat vid Jäders Bruk. Hon var född 1918 i Lilla Björnäng, Haketorp, Götlunda. När hon var tre år så dog hennes far (1921) och året efter (1922) flyttade modern med sonen Gustaf Petrus och dottern Karin till torpet Sirsjöhult som hörde till Jäders Bruk.
Därför har hon en hel del minnen från torpet och kopplingen till Jäders Bruk.
Mamman fortsatte med jordbruket i torpet Sirsjöhult och flyttade därifrån 1936.
Man hade två kor och grisar (en på hösten och en på våren). Torpen gjorde dagsverken vilket bl.a. innebar att köra timmer i skogen, pålade för kolmilor. I skogen runt Sirsjöhult fanns det många kolmilor. Man kolade från oktober månad fram till december. Hon minns att kolarna kom från Västra Skedvi och hette Gunnar, Adolf och Nils.
Den färdiga träkolen levererades sen till Jäders Bruk. Den kördes med häst i s.k. rysskärror.
Karin fick gå med en korg med mat, mjölk och kokt potatis till gubbarna vid kolmilan. Då var hon bara 7-8 år gammal. Andra torparfamiljer ordnade med fläsk och köttbullar.
Karin gick i Jäders skola. Hon började skolan 1925 hos Amalia Jansson. Det var inte så många barn i 1:a klass.
Sen gick hon för Karl Haglund.
Från Sirsjöhult gick hon till och från skolan varje dag.
I skolan tyckte hon om när Kal Haglund tog med barnen ut i trädgården bakom skolan och berättade om olika växter och frukter.
Hon fick med sig mjölk och smörgåsar av sin mamma att ha i skolan som mat.
Stig Thorén
Stig föddes 1924 i Arboga som 1:a barnet i vad som skulle bli en stor syskonskara på 10 barn.
Familjen kom år 1936 till Stensbergstorp vid Godby och då var Stig 12 år. Stenebergstorp var ett litet soldattorp med 1 rum och kök. I det lilla torpet inrymdes hela familjen som då bestod av föräldrarna och 8 barn.
Stig fick då gå sista klass i Jäders skola som låg söder om ån efter Ramstigen. Skolläraren hette Haglund. För att komma till skolan gick han över ”Fäbron”. Det blev 3 km till skolan.
Järnvägsstationen kom han ihåg. Han var intresserad av ångloken som fanns när han gick till skolan.
Ulla-Britt Karlsson Frisk
Ulla-Britt är född 1934 och kom till Jäder tillsammans med sin familj år 1941.
De bodde i ett litet torp som hette Lövtorp och det låg i skogen bortom skolan.
Ulla-Britt började i Jäders skola skolan 1941. Det var en B2 skola ( småskolan, klass 1 och 2 i samma klass). Hade drygt 1 km till skolan om man genade över skogen.
Hade bra lärarinna i småskolan som bl.a. satte upp sagospel varje Lucia. En flicka från skolans avgående klass fick vara Lucia. Spelade även teater i Arboga på godtemplarhuset eftersom lärarinna var med i landsförsamlingens syförening och när de hade julförsäljning då fick barnen spela upp små sketcher i samband med auktionsförsäljningen.
Hon var första årskullen som gick 7 år i skolan, hon gick ur skolan 1948. De var då 3 elever i klassen och totalt 27 elever i hela skolan.
Konfirmerades när hon var 14 år i Arboga Landsförsamling. Hon minns att det var så kallt det året att de fick läsa fram i Trefaldighetskyrkan i stället eftersom Landskyrkan inte hade någon bra uppvärmning.
Minns de finska krigsfamiljerna, det var mammor med barn om bodde i skogvaktarbostaden (ligger strax före Jäders Skola från Arbogahållet) och sen bodde de nere i Museum. Hon minns särskilt en flicka som hette Pirka Marietta Hoonkanen.
De bodde även finska barn i Röfors, särskilt större pojkar och dem var man rädd för. Hon mindes att de svenska barnen fick bära in ved i skolan innan de fick gå hem efter skoldagen och då passade de finska pojkarna, som slapp vedinbärningen, på att ladda upp med snöbollar och bombarderade de som gick hem.
Fick plocka lingon i skogen för eget bruk. Det fanns ingen skolmat utan man fick ha egen matsäck med sig från hemmet. Hon minns bl.a. att de värmde korvskivor på kaminen. På vintern satt man i korridoren bland ytterkläderna och åt men på sommaren satt man gärna ute.
På vintern var gymnastiksalen så kall att man inte kunde ha några lektioner där. Man fick vara ute istället och t.ex. åka skidor.
Det fanns en idrottsplan som hette Puttsjön och där hade man gymnastik, kast med liten boll och andra aktiviteter som idag kallas för friidrott.